Brainstorming

Tips 1

Foto: Juho Keitaanniemi

Tänkarhattarna är en metod för att enskilt eller i grupper kunna fokusera på ett problem från olika perspektiv. Metoden kan användas för att effektivisera en debatt, utvärdera ett förslag eller för att kunna hitta nya kreativa lösningar.

Metoden består i att gruppen omväxlande har på sig tänkta hattar i olika färger och så länge en viss hatt sitter på får man bara titta på ett problem ur ett visst perspektiv.

De olika hattarna är:

  • Vit hatt (papper): Information, fakta och rapporter. Saknad information och hur man får tag på den.
  • Röd hatt (eld): Intuition och känslor som inte behöver motiveras logiskt.
  • Gul hatt (sol): Beröm och positiva egenskaper som motiveras logiskt.
  • Svart hatt (domare): Kritik, negativa egenskaper, risker som motiveras logiskt.
  • Grön hatt (växt): Kreativa och spekulativa lösningar, vad-som-helst, ide-spruta och provokationer.
  • Blå hatt (himmel): Övergripande bilden, processkontroll, tankar om tänkandet, dirigent.

Ett möte börjar med att alla bär den blå hatten. Där bestäms hur hattarna skall användas. T.ex. kan varje hatt finnas på i ett par minuter eller tills ett visst antal ideer har kommit upp. Man växlar sedan mellan hattarna. I den blå hatten kan man sedan bestämma att ‘nu behövs det lite mer grön hatt’.

Källa: Scouterna

 

Tips 2

1. Definiera problemet: Vad är det vi vill påverka?
2. Analysera problemet: Hurudan är utmaningen vi har valt? Vadför orsaks- verkanförhållanden har den?
3. Åtgärder för att lösa problemet: Vi förändrar världen med våra handlingar!
4. Utvärdering: Vad åstadkom vi? Vad händer nu?

Börja med att begränsa ämnet och formulera en fråga som alla i tur vis besvarar. Om målet är att fundera på problem med skolgången kan frågan lyda ”Vilka utmaningar stöter eleverna på i vår skola?” Eller om ämnet behandlar miljöfrågor kan frågan vara ”Vilka miljöproblem förorsakar vi?”

För att garantera att alla i gruppen får säga sitt tar man ett garnnystan som man kastar runt i ringen. Den som pratat kastar garnnystanet vidare till någon annan i ringen, men håller fast i garnstumpen. I takt med att var och en får sin taltur bildas ett spindelnät av garntrådar i mitten av ringen.

En i gruppen skriver upp idéerna på ett stort papper.

Då resultatet av brainstormingen gås igenom ser man vilka teman som lyfts fram. Diskutera dem och välj ett eller flera teman som ni fördjupar er i. Det lönar sig att specifiera problemet så noggrant som möjligt så att det senare är lättare at fördjupa sig i dess orsak och verkan.

Följande steg är analysen. Rita upp ett stort träd på ett stort papper. Skriv in det definierade problemet på stammen.

Skriv upp olika orsaker till problemet; varje problem på ett skilt papper. Pappren fästs som trädets rötter. Man kan gärna gruppera ”rötterna” så att liknande orsaker ligger nära varandra. Kontrollera tillsammans att alla orsaker finns med.

Då rotsystemet är klart går ni vidare till trädets frukter. Gruppmedlemmarna funderar var och en för sig på följder av problemet och skriver upp dem på papper som fästs i trädets krona. Frukterna grupperas enligt samma mönster som rötterna. Kontrollera tillsammans att alla följer finns med.

Gå sedan över till att försöka hitta lösningar till antingen orsakerna eller följderna. Skriv ned lösningarna på papper som blir insekter i trädet. Fäst lösningarna vid den grupp av orsaker eller följder som den lösningen påverkar.  De bästa lösningarna är i allmänhet de som angriper orsakerna istället för följderna.

Ifall det i detta skede uppstår frågetecken eller misstankar om att det finns saker som hör till fenomenet som gruppen inte känner till, så inleds forskningsarbetet. Gruppens medlemmar tar ansvar för att reda ut orsakerna och följderna mer noggrant. Vad beror det här eller det där på? Är det faktiskt så? Läroböcker, intervjuer, internet.. alla medel är tillåtna. Kom ihåg att försäkra er om källan till informationen och att förhålla er kritiskt till den. Det formulerade budskapet är inget värt ifall det baserar sig på felantaganden eller fördomar. Den nya informationen ni samlat in delas med resten av gruppen och problemlösningsträdet korrigeras och fylls på utgående från den.

 

Tips 3

Slå fast en tid (ca 3-5 minuter) Utse en sekreterare som kan skriva snabbt. Under den fastslagna tiden ska gruppmedlemmarna slänga ur sig allt de kommer att tänka på kring temat, och allt skrivs upp. Diskutera inte idéerna i detta skede, och döm inte ut dem. Då tiden är slut börjar diskussionen. Då kan de dåliga eller orealistiska idéerna strykas över och de idéer som ni vill förverkliga blir kvar.

 

Tips 4

Var och en skriver på en lapp upp 3 idéer (under en begränsad tid som kan vara t.ex. 5 minuter). Efter det ges lapparna vidare till följande, som utgående från de tre idéer som redan finns på pappret ska skriva tre nya idéer. Efter det gås alla idéer igenom.

 

Tips 5

Lägg ett stort flap-papper på bordet. Var och en skriver ned idéer i sitt hörn av pappret. Efter en förutbestämd tid svängs pappret 90 grader. Utgående från de idéer som redan finns i det nya hörnet av pappret är det enkelt att komma på fler idéer. Efter det gås alla idéer igenom.

 

Tips 6

Använd post-it-lapar. Skriv ned en idé på varje lapp. Då ni inte kommer på fler idéer arangerar ni lapparna områdesvis. Diskutera idéerna.

 

Tips 7

Leta upp ett ord i ordboken som inte har något med temat. Idéa utgående från ordets utformning, egenskaper och ton.

 

Tips 8

Skriv upp temat mitt på ett flap-papper. Gör sedan en spiral av ord som ni kommer att tänka på utgående från föregående ord i spiralen och ordet i mitten av pappret.

 

Tips 9

Gör en tabell med fyra spalter: Förslag, +, -, Känsla. I förslagsspalten skriver ni era förslag. I +-spalten dess goda sidor och i – -spalten de dåliga. I Känslo-spalten skriver ni vilka känslor förslaget väcker. Jämför era förslag.

 

Tips 10

Patrullen ställer upp sig i en ring. Varje patrullmedlem berättar på vilket sätt hen skulle förändra världen ifall hen själv fick bestämma. Idéerna ska också motiveras. Kom från början överens om vad idéerna ska gälla (t.ex. närmiljön, skolan, ungdomsverksamheten på det egna området). Patrulledaren kastar en boll åt någon av deltagarna som får första varvets öppningstaltur. Talturen inleds alltid med frasen: ”Om jag fick bestämma” Till exempel: Om jag fick bestämma så skulle man inte få plastpåsar i butiken.Efter talturen kastas bollen till följande person. Då bollen gått hela varvet runt börjar nästa varv då patrullmedlemmarna motiverar sina idéer; Varför borde man göra så och vad är de positiva följderna?

Som fortsättning kan patrullmedlemmarna skriva valkampanjstal inför ett påhittat val. Beroende på tema kan det vara till exempel kommunfullmäktigeval, riksdagsval eller till exempel val av Världens ledare. I talet tas en till två saker upp som man vill förändra om man blev vald. Talet inleds med orden: Om jag blir vald… Övningen gör det lättare att förstå vilka saker man själv tycker att är viktiga och vad man vill påverka.

Källa: Uteliaammin, rohkeammin, hauskemmin!

 

Tips 11

Börja med att tillsammans komma överens om vilken miljö ni vill påverka. Det kan vara till exempel patrullen, kåren, församlingen, skolan eller hela samhället. Målet med uppgiften är att hitta idéer som på riktigt kunde stöda miljön ni valt, så förhåll er seriöst till uppgiften.

Varje patrullmedlem funderar på vilka saker hen skulle förändra, och på vilket sätt, ifall hen fick bestämma. Då idéandet är färdigt och idéerna uppskrivna börjar patrullemdlemmarna röra sig runt i utrymmet och pratar med varandra och utbyter idéer. Uppgiften är att hitta andra med liknande idéer och lösningar och tillsammans med dem bilda ”partier” på 3 personer. Idéerna behöver inte vara exakt de samma, men målsättningarna ska vara i ungefär samma riktning. Det här kan ta ca 20 minuter.

Då partierna bildats väljer de inom sig tre gemensamma frågor till ”partiprogrammet”, som inleds med orden: Om vi fick bestämma… Partioprogrammet och ett påhittat namn på partiet skrivs upp på ett flap-papper som hängs upp på väggen. Ungefär 10 minuter kan reserveras för detta.

Då alla partier är klara med sitt program får partierna bekanta sig med varandra. Partiprogrammen kan gärna läsas upp högt ifall det finns tid för det. De små gruppernas uppgift är att försöka bilda så stora partier som möjligt, genom att förena sig med andra partier eller genom att locka till sig andra partiers medlemmar. I takt med att partierna växer kan också partiprogrammen uppdateras. Ett parti behöver minst 2 medlemmar för att kunna fortsätta vara ett parti. Den här delen av uppgiften tar ca 15 minuter. Om det i slutet finns personer helt utan parti så väljer de vilket parti de helst ansluter sig till.

De kvarvarande partierna slutför och finslipar sina partiprogram, till exempel på en ny flap. På pappret skrivs också upp partiets namn och medlemsantal. Partierna presenterar sina målsättningar och partioprogrammen hängs upp på väggen. Senare kan man återkomma till målsättningarna och fundera på om och hur de går att förverkliga på riktigt.

Källa: Uteliaammin, rohkeammin, hauskemmin!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *